Det sägs att det ges ut en kokbok om dagen i Sverige, i genomsnitt, och att det placerar oss i världstoppen. Vad säger det om oss? Man kan dra slutsatsen att det innebär att svenskarna är intresserade av att laga mat, men på samma gång kan en blick ner i mataffärernas många frysdiskar leda oss till slutsatsen att detta är en syssla som vi helst överlåter åt andra.
Jag tror att kokböckerna säger något om oss och vår tid, men att man måste titta närmare för att utröna vad budskapet är. På den här bloggen ämnar jag ta en titt i de kokböcker som står allra längst in i kökets dammigaste vrår, för att se vad de har att säga om svunna tiders matkultur.
Syftet med texterna som jag tänkt samla under överskriften “Ur köksarkivet” blir sålunda att med en bas i äldre dagars matlitteratur försöka erbjuda nutida matlagare något av intresse. Jag förväntar mig att finna tekniker och tankar om mat som fallit i glömska. Förhoppningsvis kan jag också, genom studiet av gulnade sidor impregnerade med generationers intorkade matstänk, komma att bättre förstå hur vår syn på mat, matlagning och förhoppningsvis mycket annat förändrats sedan mormor och hennes föräldrar en gång stod i köket.
Vidare förväntar jag mig att kunna använda den här bloggen som ett utlopp för egna tankar om mat, i den mån de kan intressera andra och känns relevanta, samt att lyfta fram godbitar ur litteraturen i form av recept, tekniker och idéer.
Mitt intresse för gamla dagars matlagning väcktes till stor del på grund av en fascination för det enkla. Hur man med minsta möjliga medel uppnår största möjliga effekt. En modern kokbok upplåter gärna en sida per recept, ofta till och med två om det medföljer en bild. I mitt exemplar av Vår kokbok från 1964 har man vanligen lyckats få in 2–3 recept på varje blad. Med reservationen att smaken visserligen är subjektiv, vill jag ändå hävda att de äldre recepten trots – eller på grund av – sin enkla natur står sig mycket väl mot dagens kreationer.
Säkerligen berodde receptens enkelhet också på att varje mål som förut åts lagades för hand och från grunden. I dag lagas en stor andel av våra måltider helt eller delvis av maskiner eller kökspersonal. Även smulpaj och varma mackor finns nu att tillgå i butikens avdelning för färdiglagat. Kanske är det våra skuldkänslor över detta som gör att vi gärna kompenserar med överdåd till helgens middagsbjudning?
Hur som helst så tror jag att ju mer komplicerad vi gör matlagningen, desto färre är det som kommer att ta den till sig.
Mitt eget studium av den äldre kökslitteraturen är än så länge mycket ungt. Att här finns mycket att upptäcka är jag säker på, men av vilken art är för mig ännu okänt. Förhoppningsvis är det jag finner både intressant, användbart och tänkvärt.
